Ett treårigt forskningsprojekt, DigiConnect, har startat på Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.
I projektet kommer forskarna Harry Lunabba, Henriikka Mäkelä, Tiina Valkendorff och Valter Sandell-Maury att forska i SOS:s barnbyars Apuu-chatt, ett gamingkollektiv och Västra Nylands välfärdsområdes användning av AI i eftervården i det sociala arbetet.
Ett av målen är att få kunskap om hur barn och unga upplever digitalt socialt arbete.
– Forskarna kommer i projektet bland annat att se på hur det digitala bemötandet sker i gamingchattar och i individuella chatt-tjänster, säger universitetslektorn i socialt arbete Harry Lunabba vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.
Lunabba leder projektet och håller själv i trådarna för en enkätundersökning om hur unga upplever digitala tjänster i socialt arbete.
– Det skulle vara extra viktigt att de sårbara gruppernas röster skulle höras. Tillgänglighet nämns ofta som en positiv sida av digital service. Det innebär att du oberoende av boningsort, tidpunkt och föräldrarnas samtycke kan få tillgång till digital service.
Problem kan uppstå om de digitala tjänsterna inte är tillräckliga utan borde kompletteras med andra former av hjälp.
– Om vi tar Apuu-chatten som exempel och en situation där det finns tecken på ett komplext barnskyddsärende – då kan de som jobbar på chatten handleda klienten vidare till den traditionella sociala servicen.
Huvudmålet borde vara de facto effektiv hjälp
Lunabba hoppas att projektet kan granska om unga som behöver ytterligare hjälp utöver chatten de facto slussas vidare.
– Det är klart att det finns ekonomiska sporrar som gör att man inom välfärdssektorn vill sköta saker på distans. I värsta fall kan det visa sig att huvudskälet till att erbjuda social service digitalt framom via fysiska möten är att det kan spara pengar.
Lunabba påminner om att huvudmålet borde vara de facto effektiv hjälp.
– Effektiv hjälp betyder inte att ett barn får hjälp snabbt. Effektiv hjälp innebär att barnets liv ändras till det bättre.
Lunabba hoppas att projektet får svar på frågor om det är så att den digitala verksamheten istället för att komplettera traditionellt socialt arbete ersätter det.
– Vi utgår från att digitalisering är bra och att det främjar tillgänglighet och att det är i ungdomarnas intresse. Men vi kan inte låta bli att vara kritiska.
Han pekar på de inbyggda riskerna och nämner nyckelorden billig och lat digitalisering.
– Digitaliseringen kan innebära att man slipper göra saker på traditionellt sätt. Ifall vi nöjer oss med att göra saker snabbare, enklare och billigare är vi kanske inte så intresserade av att göra dem bättre.
Det är viktigt att titta på hur AI-verktygen används
Valter Sandell-Maury, forskardoktor i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan, ska i projektet undersöka hur man använder artificiell intelligens (AI) i den offentliga socialvården i Finland med fokus på socialt arbete med unga vuxna.
Sandell-Maury samarbetar med Västra Nylands välfärdsområde – ett område där socialarbetare anammat användningen av AI på jobbet i snabb takt.
– De använder ett program som spelar in samtalen på klientmöten. Programmet erbjuder ett utkast till den dokumentation som ska läggas i patientjournalen. Socialarbetaren redigerar sedan texten innan den skickas vidare.
”Det kan finnas fördelar och möjligheter med att använda AI.
Personal från andra välfärdsområden som Sandell-Maury talat med i tidigare forskning har funderat på risker med AI och undrat om AI-språkmodellen verkligen snappar upp allt som sägs i samtalen.
– En del socialarbetare har ställt frågan: orkar de sedan gå igenom texten så noggrant då de fått ett utkast utskrivet. De funderade över riskerna med att endast få en granskande roll i dokumentationen.
Många socialarbetare ser att det kan finnas fördelar och möjligheter med att använda AI. Det är väl känt att dokumentation slukar mycket av socialarbetares arbetstid.
– Många socialarbetare vill ha hjälpmedel för dokumentationen – många skulle hellre använda mer tid till att möta människor.
Sandell-Maury är särskilt intresserad av dokumentationen i Västra Nylands välfärdsområdes sociala arbete.
– Det finns stora insatser här, för ofta brukar vi i finländsk socialvård ha som utgångspunkt att om något inte finns med i dokumentationen så har det nästan inte inträffat. Därför är det viktigt att titta på hur AI-verktygen används.
Marcus Floman
