För två år sedan flyttade skolkuratorerna från kommunerna till välfärdsområdena. Kärnan i jobbet, att hjälpa eleverna, finns kvar som förr men reformen har bland annat begränsat åtkomsten till Wilma.
Det tar lång tid innan allting är på plats efter välfärdsreformen. Det uppger de skolkuratorer som uttalar sig i Joanna Terävä-Karhinens pro gradu avhandling från Helsingfors universitet om kuratorernas erfarenheter av välfärdsreformen. (Sote-uudistuksen vaikutuksia opiskeluhuoltoon – kuraattorien kokemuksia työstään, 2024).
Det brister ofta i kommunikationen mellan skolor och kuratorer och det har blivit mer möten efter reformen.
Kuratorer i Sibbo och Sjundeå kan delvis bekräfta den bilden.
– Det svåraste är informationsgången. Hur når informationen mellan alla olika aktörer fram till rätt personer? Den här biten jobbar vi fortfarande med, säger ansvariga skolkurator Micaela Wickström-Tillander.
Wickström-Tillander är också teamledare för det västra området i Östra Nylands välfärdsområde – alltså Sibbo kommun.
Ibland får lärare relevant information men kuratorerna kan fortfarande glömmas bort.
– Igår fick jag av en slump höra av en lärare att polisen har på gång en specialsatsning till skolorna med online-lektioner kring brott och konsekvenser. Den informationen hade inte nått kuratorerna.
Vilken del av Wilma får kuratorer tillgång till?
Kuratorerna i många kommuner miste sin tillgång till kommunikationssystemet Wilma när välfärdsreformen körde igång 2023.
I dag har olika kommuner i ett välfärdsområde tolkat lagen olika. Kuratorerna på vissa håll har full tillgång till Wilma medan andra kommuner begränsat tillgången till information utanför bildningsväsendets organisation.
– I vissa kommuner ser kuratorerna elevers lektionsanteckningar och kontaktuppgifter medan andra inte gör det. I Borgå stängdes kuratorerna aldrig helt ute från Wilma. I Sibbo fråntogs kuratorerna tillgången till Wilma men fick begränsade rättigheter till information efter ett halvår, säger Wickström-Tillander.
I Sjundeå fungerar Wilma på ett bra sätt för kuratorerna.
– Vi har en bildningsdirektör här som vill göra saker för barnens bästa. Det har underlättat kuratorernas arbete. Men jag har hört att Wilma inte fungerat bra för kuratorer i alla kommuner, säger skolkurator Tanja Karlsson.
Olika kommuner i ett välfärdsområde tolkat lagen olika.
Hon arbetar på Sjundeå svenska skola och Aleksis KIven koulu i Sjundeå och de förskolor som verkar i de två skolorna. Karlsson hör administrativt till Västra Nylands välfärdsområde.
Både Micaela Wickström-Tillander och Tanja Karlsson jobbar kvar i de skolor de jobbade i före välfärdsreformen. Wickström-Tillander arbetar i fyra skolor i Sibbo.
Båda säger att själva kärnan i arbetet i bibehållits som förr.
Marcus Floman
– Vi ska stödja eleverna i deras skolgång och i deras vardag, säger Tanja Karlsson
– Vi är en lågtröskelservice och finns till för eleverna. På gräsrotsnivån syns inte reformen egentligen så mycket. Det är också glädjande att kuratorernas välmående i vårt område hållits på en hög nivå, säger Micaela Wickström-Tillander.
Fördel: att träffa flera branschkollegor
En av fördelarna med de nya välfärdsområdena är att kuratorer har en ny referensgrupp att luta sig tillbaka mot: teamet av kuratorer från hela välfärdsområdet.
– Vi har ofta bra diskussioner om olika fenomen och om aktuella frågor med de andra kollegerna under de månatliga stora kuratorsmötena. På det viset får man en inblick i hela området, säger Micaela Wickström-TIllander.
Också Tanja Karlsson lyfter upp fördelen med att höra till ett större yrkesspecifikt team, med kolleger från andra kommuner. I Sjundeå är hon den enda kuratorn, men i Lojo har hon sju kuratorskolleger.
– Jag hör till team Lojo,där träffar jag andra kuratorer oftare. På det viset blir jag mer informerad om vad som händer inom branschen., säger Karlsson.
Inom välfärdsområdet är kuratorns högsta chef inom social -och hälsovården medan det var bildningsdirektören som var högsta chefen före reformen. I många fall kan det vara en fördel att chefen har arbetserfarenhet av socialt arbete, men Tanja Karlsson vill också lyfta fram en annan aspekt.
– Förr fick jag svar direkt om jag hade en fråga. Jag kontaktade bildningsdirektören och fick ett svar. Idag kontaktar jag min närmaste förman som sedan kanske behöver fråga en till chef som är högre upp i hierarkin. Ibland tar det tid att få svar.
Marcus Floman
