Talentia presenterar modell för FoU-verksamhet inom socialvården – målet är mera verkningsfulla tjänster  

Talentia har publicerat sitt förslag till en modell för forskning och utveckling (FoU) inom socialvården. Syftet är att stärka struktur och finansiering inom området så att socialtjänsterna blir mera verkningsfulla, kostnadseffektiva och klientorienterade.  

– Att stärka FoU-verksamheten inom socialvården är avgörande om vi vill utveckla tjänsterna med hjälp av kunskap och säkerställa att varje euro används klokt, säger Talentias ordförande Jenni Karsio.  

Social- och hälsovårdsministeriet bereder för närvarande principerna för urvalet av social- och hälsovården. Karsio påpekar att dessa inte kan tillämpas utan betydande satsningar på insamling av information om tjänsternas effektivitet.  

FoU-verksamheten inom socialvården är för närvarande splittrad och får avsevärt mindre finansiering än forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården. Dessutom saknas det strukturer och nationella mål för socialvårdens FoU-verksamhet.  

Den nuvarande situationen syns i vardagen: forskningskunskap når inte det praktiska arbetet, goda metoder tas inte till vara och yrkesutövarna har inte tid att utveckla sitt arbete. Resurserna går åt till korrigerande tjänster trots att tyngdpunkten borde ligga på det förebyggande arbetet.  

Samtidigt kämpar socialvården med minskade ekonomiska resurser och ökade effektivitetskrav.  

– Vi behöver kunskap för att göra tjänsterna så verkningsfulla och kostnadseffektiva som möjligt. Att skapa en modell för FoU-verksamhet inom socialvården är en nödvändig investering i bättre tjänster, yrkeskompetens och klienternas välbefinnande, betonar Karsio.  

Talentias riktlinjer för FoU-modellen:  

1. Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för den nationella styrningen  
Ministeriet fastställer målen för FoU-verksamheten inom socialvården och styr genomförandet som en del av den nationella styrningen.  

2. Ett nytt expertcenter för socialvården samlar forskningskunskap  
Talentia föreslår att ett expertcenter för socialvården inrättas. Centret skulle samla in forskningsdata inom området och bearbeta den till användbar form för välfärdsområdena.  
För närvarande finns det ingen aktör inom socialvården som Duodecim med god medicinsk praxis-rekommendationerna eller Hotus med sina vårdrekommendationer, sammanställer forskningsbevis och praktisk kunskap.  

3. Kompetenscentrumen inom det sociala området koordinerar det regionala FoU-arbetet  
Kompetenscentrumen inom socialområdet samarbetar med universiteten och yrkeshögskolorna inom sitt område. De skall få ett tydligt ansvar och tillräckliga resurser för att föra forskningsresultat in i servicesystemet.  

4. THL får mera resurser för att utveckla kunskapsbasen  
Institutet för hälsa och välfärd (THL) måste få förstärkta resurser för att bättre kunna utveckla den nationella kunskapsbasen för FoU-verksamheten inom socialvården. Samtidigt måste resurserna för utvärdering av indikatorerna i nätverket TOIMIA-databasen återställas så att tjänsternas effektivitet kan bedömas på ett tillförlitligt sätt.  

5. Staten ökar forskningsfinansieringen för socialt arbete  
Utvecklingen av socialvårdens tjänsteutbud kräver effektivitetsforskning. Därför bör den statliga forskningsfinansieringen (VTR) för forskning inom socialt arbete höjas till samma nivå som inom hälso- och sjukvården.  
Finansieringen bör också förbli nationellt fördelad så att den riktas till socialvårdens egna forsknings- och utvecklingsbehov.  

6. Forskning och praktik möts inom socialvården  
Forskning och praktiskt arbete inom socialvården förs närmare varandra genom att öka de gemensamma dubbla uppgifterna mellan välfärdsområdena och universiteten. I de nya tjänstebeskrivningarna kan en socialarbetare kombinera klientarbete och forskning. En del av arbetstiden kan användas för projekt vid universitet, forskningsinstitut eller kompetenscentrum och en del för klientarbete. Detta skulle förbättra informationsflödet mellan praktiken och forskningen.