Anmälningsskyldigheten som är inskriven i lagen om tillsynen över social- och hälsovården är som namnet anger, en skyldighet och utgör en väsentlig del av egenkontrollen.
– Inom socialvården är egenkontroll både förebyggande, pågående och efterhandskontroll för att säkerställa tjänsternas kvalitet. Egenkontroll kommer alltid före myndighetstillsyn och anmälningsskyldigheten är en del av detta, berättar Talentias specialexpert Jaana Manssila.
Anmälningsskyldigheten är också kopplad till de yrkesetiska skyldigheterna för yrkesutövare inom socialvården, som regleras i lagen om yrkesutövare.
Yrkesetiken förpliktar att ingripa i en situation där en arbetstagare märker att klientens tjänster inte är tillräckliga eller inte motsvarar behovet.
– Anmälningsskyldigheten är även kopplad till klientlagen inom socialvården, som förpliktar att säkerställa att klienten får tjänster av god kvalitet inom socialvården. Att kunna identifiera missförhållanden i arbetet och situationer där anmälningsskyldigheten måste användas kräver kompetens och yrkesskicklighet som utbildningen ger, yrkesetisk kunskap samt en gedigen introduktion till arbetsuppgiften, listar Manssila.
När man upptäcker ett missförhållande eller hotet om ett sådant är det bra att diskutera i arbetsgemenskapen och försöka hitta en lösning med egenkontrollåtgärder.
Om ingen lösning hittas är det dags för anmälningsskyldigheten. På så sätt säkerställs senast att missförhållandet eller dess hot kommer till chefens och ledningens kännedom. Därefter övergår ansvaret för att lösa problemet till dem.
Användningen av anmälningsskyldigheten skall vara inskriven i varje arbetsplats egenkontrollplan. Personalen skall också introduceras i hur anmälningsskyldigheten används som en del av egenkontrollen. Det är bra att alltid använda anmälningsskyldigheten skriftligt. Tillstånds- och tillsynsverket har gett en föreskrift om att upprätta en egenkontrollplan.
Negativa konsekvenser inte får riktas mot den som gjort en anmälan
I tillsynslagen har man identifierat att situationer som gäller anmälningsskyldigheten kan vara belastande. Därför är det inskrivet i lagen att negativa konsekvenser inte får riktas mot den som gjort en anmälan.
Det är också förbjudet att hindra eller försöka hindra att en anmälan görs. På arbetsplatser behövs en kultur där man kan tala öppet om missförhållanden och tillsammans försöker lösa dem.
Talentias yrkesrådgivning får regelbundet frågor om anmälningsskyldigheten. Frågeställaren funderar ofta på vad som händer om hen använder anmälningsskyldigheten.
Egenkontroll kommer alltid före myndighetstillsyn.
Enligt Manssila väcker möjliga negativa motåtgärder oro. Talentia uppmuntrar därför att göra en anmälan tillsammans i arbetsgemenskapen, så att den eventuella belastningen inte drabbar en enskild arbetstagare.
I oktober 2025 gav biträdande justitieombudsmannen sitt beslut i ett klagomålsärende, där en socialarbetare fick en anmärkning för att ha underlåtit att göra en lagstadgad anmälan om ett olagligt förfarande i sin klients ärende. Beslutet understryker att anmälningsskyldigheten alltid måste användas vid behov.
– Situationen som klagomålet gällde borde ha kunnat åtgärdas med egenkontrollåtgärder. Nu fick både den enskilda socialarbetaren och den ansvariga chefen en anmärkning, berättar Manssila.
Mycket att utveckla i egenkontrollkulturen
Ibland kan chefen vara en del av problemet som anmälningsskyldigheten gäller.
– Dessa situationer är svåra eftersom de är kopplade till personrelationer och hierarki. Då är det klokt att i undantagsfall föra ärendet vidare till chefens chef. Det viktigaste är att man aktivt skapar en kultur på arbetsplatserna där man ser att anmälningsskyldigheten hjälper alla eftersom dess roll är att stödja utvecklingen av bättre tjänster, säger Manssila.
– Om egenkontrollplanen och anmälningsskyldigheten inte är kända och medlemmen får vägledning av Talentias expert om användningen av anmälningsskyldigheten, kan situationen kännas mycket svår. Talentia får tyvärr ofta kännedom om tillsynsmyndighetens beslut som visar att egenkontrollen genomförs bristfälligt, beklagar Manssila.
Det finns alltså fortfarande mycket att utveckla i egenkontrollkulturen och i genomförandet av anmälningsskyldigheten. Egenkontroll är en del av ledarskapet och ledningssystemet och det borde också synas i det dagliga arbetet.
