Våld allt vanligare i socialbranschen.
Arbetshälsoinstitutets lägesrapport om arbetshälsan 2024 visar att 47 procent av dem som arbetar inom social- och hälsovården utsatts för våld eller hot från klienter.
Enligt en undersökning från 2024 av Akava Works och Arbetshälsoinstitutet har 53 procent av socialarbetarna och 60 procent av socionomerna, geronomerna och dem som arbetar med rehabilitering utsatts för våld eller hot.
Arbetarskyddscentralen hjälper arbetsplatser att ta itu med våld och hot mot arbetstagare. Sari Aksberg besöker ofta arbetsplatser bland annat på utbildningsbesök. Hon är specialsakkunnig på Arbetarskyddscentralen.
– Vi ska precis starta ett nytt projekt om våld på arbetsplatserna med de olika fackliga organisationerna. Statistiken visar att vi har mycket arbete att göra, säger Aksberg.
Enligt Aksberg finns det gott om kunskap för att preventivt minska risken för våld. Arbetarskyddscentralen ordnar utbildningar på arbetsplatserna och Arbetarskyddet utför sitt övervakningsarbete och ger uppmaningar till arbetsplatserna.
Ett vanligt fel är att handlinsplanerna skrivs ner utan att höra arbetstagarnas synpunkter.
– Trots detta arbete så brister det fortfarande ofta i de alldeles grundläggande sakerna ute på fältet.
Aksberg säger att det finns många arbetsplatser där arbetsgivaren inte suttit ner för att tillsammans med arbetstagarna identifiera riskfaktorer.
– Arbetsplatserna har en lagstadgad skyldighet att skriva ner en preventiv handlingsplan om det är fråga om ett uppenbart hot om våld.
Hon säger att det tyvärr på förvånansvärt många arbetsplatser saknas skriftliga handlingsplaner om hur man kan förutse våld och hot.
Ett vanligt fel som många arbetsgivare gör är att de på egen hand, utan att höra arbetstagarnas synpunkter, skriver ned handlingsplanerna.
– Redan lagen kräver att arbetet ska göras tillsammans med dem som jobbar och i samarbete nås oftast de bästa resultaten. Det funkar inte så att cheferna utlokaliserar allt till en utomstående föreläsare och arbetstagarna. Det är arbetsgivarens ansvar att delta i det här arbetet, säger Aksberg.
Arbetsplatserna saknas tydliga handlingsmodeller för hot- och våldssituationer
Heidi Pekkarinen, som är specialsakkunnig på Talentia, ser det som ytterst oroväckande att i vissa yrkesgrupper utsätts 60 procent av arbetstagarna i socialbranschen för våld och hot på jobbet.
– Anställda berättar också i våra utredningar att det på arbetsplatserna saknas tydliga handlingsmodeller för hot- och våldssituationer, och att introduktionen i hur man bemöter sådana situationer är otillräcklig, säger Pekkarinen.
Hon bedömer att problem uppstår då det på alla arbetsplatser inte ännu sjunkit in exakt vad förpliktelserna i arbetarskyddslagen innebär i praktiken.
– Alltid när vi ordnar utbildning för arbetarskyddsombud och arbetarskyddschefer så blir särskilt cheferna chockade över hur många krav lagen ställer på arbetsgivaren, till exempel när det gäller att reda ut våldsamma incidenter.
Våld på jobbet är ett väldigt oroande fenomen
Marjaana Walldén arbetar som sakkunnig inom arbetslivsutveckling på Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna (KT).
Hon säger att man inom kommuner och välfärdsområden i flera år arbetat med att identifiera och åtgärda problemet med våld mot arbetstagare. Walldén ser det som ett framsteg att arbetstagare idag i högre grad än förr anmäler våld på jobbet
Walldén tillägger att arbetsplatsen alltid efter en anmäld incident måste gå igenom om de preventiva åtgärderna varit tillräckliga.
– Det är nödvändigt att vid behov uppdatera säkerhetsplanerna så att motsvarande incidenter inte sker på nytt.
Men hur svarar du på den oro som finns på fältet att arbetsgivare på många arbetsplatser inte tar sitt ansvar för tryggheten på jobbet? Inom socialbranschen har i vissa fall över hälften av de anställda utsatts för våld.
– Våld på jobbet är ett väldigt oroande fenomen, och av den anledningen satsar vi på KT på att vi för gemensamma diskussioner och delar med oss av instruktioner till arbetarskyddscheferna.
på alla arbetsplatser inte ännu sjunkit in exakt vad förpliktelserna i arbetarskyddslagen innebär i praktiken.
Vad säger du om uppfattningen hos facket och Arbetarskyddscentralen att ledningen på vissa arbetsplatser inte aktivt deltar i arbetet för att preventivt minska våldet?
– Jag vet att det satsas på preventivt arbete på arbetsplatserna. Arbetstagarorganisationerna och Arbetarskyddscentralen har säkert en detaljerad uppfattning om läget på olika arbetsplatser och jag tror att det är stor variation mellan olika arbetsplatser. Jag håller med om att det allra viktigaste för att öka säkerheten är att arbetstagare och chefer diskuterar tillsammans, säger Marjaana Walldén.
Marcus Floman
