Ett historiskt ögonblick  

Jag skriver denna kolumn en kväll i början av maj när de nya tjänste- och arbetskollektivavtalen för kommunerna och välfärdsområdena är godkända. Det här är ett verkligt historiskt ögonblick.  

Vi lyckades förhandla fram löneökningar enligt den allmänna linjen för de kommande tre åren. Dessutom förhandlade vi fram ett nytt löneprogram som inte kan sägas upp.  

Vi lyckades undvika väldigt utmanande försämringsförslag. I stället förhandlade vi fram flera valmöjligheter till exempel vad det gäller arbetstidsfrågor även om denna förhandlingsrunda fokuserade mera på kostnadsramen än på textfrågor.  

Förhandlingarnas utgångsläge var svårt. Det offentliga ekonomiska läget har varit krävande. Samarbetsförhandlingarna på välfärdsområdena har följt varandra våg efter våg och arbetslösheten inom social- och hälsovårdsbranschen har ökat snabbt.  

I bakgrunden av förhandlingarna fanns lagen om exportdriven lönemodell och riksmedlaren får inte överskrida den allmänna linjen som förhandlats fram inom teknologiindustrin. 

Huvudmålet i kommun- och välfärdsområdenas förhandlingar var att nå löneökningar enligt den allmänna linjen så att löneutvecklingen i den offentliga sektorn inte skulle halka efter.  

För att korrigera löneutvecklingen inom den offentliga sektorn kämpade vi i förra förhandlingsrundan fram ett löneprogram fram till 2027 men arbetsgivaren för kommun- och välfärdssektorn meddelade att de säger upp programmet i början av förhandlingarna.  

Den så kallade allmänna linjen för löneökningar har uppnåtts på nästan alla andra avtalsområden först efter strejker. Vårt mål var att förhandla fram löneökningar enligt den allmänna linjen samt en fortsättning på löneprogrammet för kommun- och välfärdssektorn och att hamna vid riksmedlarens bord skulle inte ha tillfört något mervärde.  

Arbetstagarnas ställning och fackföreningsrörelsens styrka har försvagats av många lagändringar under de senaste två åren. I denna förhandlingsrunda visade vi styrkan i förhandlingar och avtal vilket har en stor betydelse för hela vårt finländska system.  

Det utmärkta avtalshelhet visar värde för yrkesverksamma inom kommun- och välfärdsområdena och att det lönar sig att organisera sig. 

Jenni Karsio